Nedanstående artikel bottnar i författarnas oro över förhållandena i vårt utbildnings- och forskningsväsen. Detta gäller inte minst den viktiga frågan om integrering av nytillkommande. SFI får ständig kritik. Kritiken möts vanligen med strukturella åtgärder som exempelvis omorganisationer, mer klassrumsundervisning, krav på mer resurser, lärarlegitimation, nya betygssystem, valideringsdiskussioner etc.
En fråga som inte mött så stor uppmärksamhet är att de existerande utbildnings-och forskningssystemen är uppbyggda på en berättelse som hämtats från industrisamhället. Detta har gjort att resonemang och åtgärder för att förbättra systemens verkningssätt fokuserar på ”produktivitet”, ”kvalitet” och ”ekonomi”. Därmed förlorar man ett mycket viktigt perspektiv – nämligen att utbildning och kunskapsgenerering också har en identitetsskapande och inkluderande aspekt.
Om verksamheterna organiseras och styrs på ett sätt som inte respekterar denna fundamentala aspekt av mänskligt liv, blockeras lärandet och kreativiteten. Artikeln beskriver grunddragen i hur dagens upplägg i vår moderna tid behöver kompletteras med andra åtgärder som tar hänsyn till just detta perspektiv.
Om lärandet som samhandling
https://menvart.se/Filerpdf/Inkongruens/Larande-som-samhandling.pdf
Kolla också Karin Eklunds egen redogörelse