Vi har i olika samtal försökt belysa frågor om kunskapsobjekt och kunskapsanspråk. Kunskapsobjekt uppfattas vanligen vara substantiv eller verb. Det kunskapsobjekt som studeras när det gäller ekonomi kan emellertid också betraktas som ett adverb – det vill säga vad som kännetecknar de ekonomiska aktiviteterna när de pågår. Detta har gjort att vi ställt oss frågan om det är preciseringen av själva grundfrågan, det vill säga det aktuella kunskapsobjektet och de framförda kunskapsanspråken, som brister när man inte kommer till tals eller inte blir förstådd i dagens ekonomiska samtal?
Från José Luis Ramírez har jag fått i min hand en artikel av Ricardo F Crespo – Aristoteles Teaching for Contemporary Economics – som jag tycker på ett utmärkt sätt illustrerar en användning av begreppen kunskapsobjekt och kunskapsanspråk som jag menar belyser vår grundfråga.
För mig har Crespos artikel synliggjort varför den offentliga diskussionen om ekonomi och kunskapsgenereringen inom den nationalekonomiska forskningen kraftigt missar målet och orsakat en hel del dispyter bland berörda forskare. Crespos artikel framhäver Aristoteles stringenta precisering av oikonomikè. Den blir därmed en kontrast till dagens diffusa nationalekonomi som ser “pengarna” och pengahanteringen – det vill säga pengarna i den finansiella ekonomin – och inte pengarna i den reala ekonomin – som det främsta och viktigaste kunskapsobjektet i den förda politiken.
Den aktuella texten kan laddas ner som pdf här: