Det nya och gemensamma språket som behövs utvecklas av de som samtalar kring aktuella sociala samspel. Genom att man har anledning att för varandra belysa ”varför det blir som det blir när man gör som man gör” utvecklas ett gemensamt språk och språkbruk. Först när man gemensamt förstår hur olika handlingar påverkar samhandlingen kan man som individ bidra till att kunna forma den till något önskvärt. Språket måste därför både vara knutet till de egna erfarenheterna – eftersom dessa styr handlandet – och till de samhandlingar man ser som angelägna att skapa med andra.
En viktig egenhet med allt språkbruk är att det liksom samhandlandet är interaktivt. Det går inte att säga eller få förståelse för sådant som andra inte begriper eller har ett språk för. Därför måste de nya och mer pregnanta resonemang som förs bli begripliga för allt fler.
Risken är då förstås att man ständigt återfaller i ”gamla” formuleringar och resonemang som alla kan komma överens om. Man måste då både som enskild person och kollektiv kunna bryta denna tendens och forma samtalet så att det tar en annan och för alla de samtalande mer konstruktiv utgångspunkt. Detta är en konst som kräver vana och erfarenhet.
Ett sätt att få denna vana är att samtala om de på denna webbsida presenterade texterna och knyta dem till den egna sociala kontexten och erfarenheten. Texterna är därför utformade så att de beskriver resonemang som bygger på reflektioner om sociala skeenden som genereras utifrån aktörernas egna val och som därför skiljer sig från hur det ”brukar” låta. Min förhoppning är att texterna skall underlätta att samtalen då inte låter likadant som de alltid gjort. Då kanske det blir möjligt att urskilja förändringar i språkbruket.
Denna text kan laddas ner som pdf här:
https://menvart.se/Filerpdf/Startsida/Att_genom_samtal_formulera_ett_nytt_sprakbruk.pdf