“När folk mår bra kan företaget gå bra” – är en rubrik i GP den 1 november 2010. “Fikapauserna löser problemen” är en annan.
Av artikeln framgår att man ser arbetsmiljö som lika med personalvård. Artikeln visar således på hur snäv syn man numera har på arbetsmiljön och hur dåligt man kopplar de faktiska effektivitetsbristerna och ohälsan till så som verksamheten bedrivs.
Att enbart fokusera på personalvård – även om åtgärderna naturligtvis är värdefulla och nödvändiga – är en gammaldags paternalistisk inställning som man borde hålla sig för god för. Tillfrågade om hur de hanterar arbetsmiljöfrågor svarar de flesta företag att de systematiskt satsar på årliga medarbetarenkäter, arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Tyvärr så visar det sig att dessa knyter an till industrisamhällets förhållanden. Man missar därför sannolikt de viktigaste och mest avgörande arbetsmiljöriskerna och effektivitetstjuvarna.
Eftersom de kartläggningsmöjligheter man har inte erbjuder ett bättre underlag än de gör har arbetsmiljö i dag blivit synonymt med personalvård. Det handlar om friskvårdssatsningar, trivselpengar, träningsinstruktörer, hälsoundersökningar, julluncher etc.
Man har med andra ord återgått till en gammal hederlig paternalism där arbetsgivaren som en god förälder skall se till sina barns välbefinnande. Denna artikel ger en alternativ syn på hur man kan se på saken och introducerar ett arbetssätt “den diskursiva arbetsundersökningen” som på senare tid förfinats och arbetats fram av Lisbeth Ryden.
läs mer om medarbetarundersökningar och deras brister i nedanstående pdf
https://menvart.se/Filerpdf/Inkongruens/06_0011.pdf
”2” i rubriken indikerar att en identisk text kan finnas på annan plats i arkivet